Borgens historia
Den 2:e maj år 1499 lades grundstenen till Glimmingehus, ett respektingivande bygge på Österlenslätten. Uppföraren var den danske riddaren Jens Holgersen Ufstand – en av det dåtida Danmarks mäktigaste män.
Jens föddes troligen på 1450-talet som son till väpnaren Holger Hindriksen på huvudgården Glimminge. Karriären utmärktes från början av statusfyllda positioner. På 1480-talet var han länsman på den närliggande riksborgen Gladsax, och 1486 avancerade han till samma tjänst på den mäktiga borgen Lindholmen vid Börringesjön, ett av Skånes viktigaste län.
Därefter väntade större uppgifter på Östersjön, då kung Hans år 1487 placerade Jens som länsherren över Gotland. Den danske adelsmannen såg positionen som ett utmärkt tillfälle att utöka sin privata rikedom, vilket skedde genom omfattande kaperiverksamhet mot främst svenska och hanseatiska skepp. Jens rikedom lär även ha gynnats av giftermålet med den svenska frälsekvinnan Margareta Arvidsdotter Trolle år 1498, dotter till Nordens rikaste privatperson, riksrådet Arvid Trolle. Äktenskapet var typiskt för den unionsvänliga adeln, som på detta vis skapade allianser och rikedomar över den dansk-svenska riksgränsen.
Kämpestenen i Frustugan. Kanske föreställer riddaren Jens. Inskriptionen runt riddaren lyder: “Jak ar en kempe stark och stoor fra gulland jak till schone for mcdlxxxvii”. Foto: Bengt A Lundberg, CC BY
Året efter påbörjade Jens det kostsamma bygget av ett väldigt stenhus på släktgården Glimminge. Typen var ett så kallat fast hus, där viktiga funktioner som försvar, representation, bostäder och kök var samlade under samma tak. Här fanns bekvämligheter som varmluftssystem och toaletter, liksom ett snillrikt försvarssystem med skottgluggar, fällgaller och skållhål. Borgen utsmyckades av den tyske bildhuggaren Adam van Düren, som bland annat högg den unika vildmanstatyn. Stora Glimminge, som Jens kallade borgen i ett brev, levde verkligen upp till sitt namn.
Jens dog år 1523 av hög ålder och begravdes i kyrkan i Vallby nära Glimmingehus. Ett år tidigare hade Margareta Arvidsdotter Trolle avlidit, och begravts på samma plats. Detta blir slutet på Glimmingehus storhetstid, eftersom arvingen Börge Jensen Ulfstand aldrig nådde samma maktposition som fadern.
Under 1500-talets andra hälft övergår Glimmingehus i släkten Rosencrantz ägo genom giftermål, där den förblir i över 170 år. Nya tider förde med sig nya boendeideal, och redan i slutet av 1500-talet, eller under tidigt 1600-tal, flyttade man ut ur stenhuset och in i nya hus på borggården. Glimmingehus ansågs dock fortfarande som ett Skånes starkaste borgar. Under skånska kriget på 1670-talet var svenska kronan rädd för att huset skulle bli ett fäste för danska trupper. Karl XI beordrade rivning, men manskapet lyckades inte att förstöra de två meter tjocka murarna, och huset fick stå kvar.
Senast på 1700-talet började man använda borgen som sädesmagasin, och då denna funktion krävde få förändringar, har det bidragit till den höga graden av ursprunglighet. På 1800-talet uppstår ett akademiskt intresse för den mäktiga och välbevarade borgen från Skånes senmedeltid.
Kammarherrinnan Adéle Rosencrantz, som innehar gården i slutet av 1800-talet underbygger uppmärksamheten, och gör de första visningarna av Glimmingehus. Under hennes tid förfaller dock de övriga byggnaderna rejält. Genom donation på 1920-talet kommer borgen i statlig ägo och nu börjar dess välkända status som turistmål.
För dig som vill gräva djupare i historien
I ämnesguide Glimmingehus har vi samlat en stor mängd källmaterial om Glimmingehus. Här kan du hitta information om litteratur, bilder, kartor, film, arkivmaterial och arkeologisk dokumentation.
